Enligt en rapport från Federal Reserve från 2023 har amerikanska banker nästan 18 biljoner dollar i kommersiella bankinsättningar från företag och privatpersoner, inklusive check-, spar- och tidsbundna insättningar. Dessa insättningar driver stora delar av världsekonomin – de finansierar banklån och andra finansiella tjänster, driver konsumtionen och driver handel. Ändå behövs innovationer för att förse denna form av pengar med de senaste fintech-framstegen.

För att möjliggöra detta experimenterar banker med så kallade tokeniserade insättningar, vilket kräver att man utfärdar en token på en blockkedja som representerar en insättning i bankens egen huvudbok. Genom att göra det hoppas bankerna kunna påskynda avvecklingen av transaktioner och möjliggöra programmerbara betalningar, där pengar endast kan distribueras efter att vissa kriterier är uppfyllda.

Stablecoins, som backas upp av fiatvaluta i förhållandet 1:1, har fått allt större popularitet, inte bara drivet av handelsaktivitet utan också av växande användningsområden som remitteringar och företagsbetalningar. I skrivande stund finns det cirka 200 miljarder dollar i amerikanska dollarbaserade stablecoins i omlopp. Stablecoins, även om de kräver en kapitallåsning, rör sig i realtid och möjliggör programmerbara betalningar. Ett tydligare regelverk kommer att göra stablecoins säkrare och locka till sig fler deltagare och emittenter. 

Jag tror att vi kommer att gå mot en värld där både tokeniserade kommersiella bankinsättningar och stablecoins samexisterar, där transaktioner som köp av tokeniserade tillgångar börjar med tokeniserade pengar på bankkonton och avvecklas via stablecoins. 

USA:s mer kryptokritiska hållning vändes på huvudet med president Trumps installation, som har lovat att bli den första "kryptopresidenten". Det är värt att notera att Securities and Exchange Commission (SEC) på Trumps andra hela dag lanserade en kryptoarbetsgrupp för att utveckla sitt eget regelverk, lett av SEC-kommissionär Hester Peirce, och två dagar senare utfärdade presidenten en exekutiv order om digitala tillgångar som inrättade en arbetsgrupp med viktiga tillsynsmyndigheter för att rekommendera tydligare policyer där nya lagar behövs. 

Samtidigt trädde Europeiska unionens förordning om marknaderna för kryptotillgångar i kraft fullt ut den 30 december, vilket gör EU till den första större jurisdiktionen att inrätta ett omfattande regelverk för krypto. Det ger finansinstitut mycket mer klarhet i hur tillsynsmyndigheter ser på digitala tillgångar och valutor och vad ett företag behöver göra, till exempel för att utfärda en stablecoin. Det har redan uppmuntrat fler traditionella aktörer att agera. Man kan lugnt säga att det kommer att bli mer – om inte kristallklar – klarhet från lagstiftare och tillsynsmyndigheter år 2025. Kanske mer en vädjan än en förutsägelse: Mer tydlighet kring både kryptoregler och hur banker kan delta i det offentliga blockkedjesystemet kommer att uppmuntra till mer experiment med blockkedjan, vilket gör att innovation kan blomstra samtidigt som dåliga aktörer hålls borta.

För bara några år sedan undersökte många av världens centralbanker möjligheten att ge ut sina egna valutor i digital form. Idag har allt fler centralbanker dragit slutsatsen att den privata sektorn är bra på att innovera på egen hand och att digitala centralbanksvalutor riktade mot allmänheten inte behöver vara högprioriterade. Faktum är att en annan del av Trumps exekutiva order om digitala tillgångar förbjuder utveckling och utgivning av CBDC:er och kallar dem ett hot mot det finansiella systemets stabilitet.  

År 2025 förväntar jag mig att fler centralbanker kommer att följa denna trend och gå ifrån konsumentfokuserade CBDC:er, så kallade ”retail”-CBDC:er. Men de kommer att fortsätta att sträva efter digitala tillgångar riktade mot banksektorn och andra finansinstitut, även kända som ”grossist”-CBDC:er. Dessa CBDC:er skulle i grunden kunna öka institutionella avvecklingsmöjligheter och möjliggöra snabbare kapitalrörelser mellan jurisdiktioner.