Skip to main content
Hållbarhet

19 november 2024

   

Att prata skräp: Så städar en dansk stad upp, kopp för kopp

   

Aarhus testar ett unikt pantprogram för återanvändbara dryckesmuggar, där man får tillbaka sin pant med en kran.

Sophie Hares

Bidragsgivare

Varje helg, när folk stapplar hem från fullsatta barer och klubbar i Aarhus, Danmarks näst största stad, lämnar de efter sig ett rörigt spår av muggar, hamburgarpapper och pizzakartonger, som täpper till rännor och driver ut i vattendrag.

Det är ett kostsamt problem för den vikingagrundade kuststaden, som har letat efter sinnrika sätt att bli av med hämtmatssoporna som man beräknar stå för nästan hälften av skräpet på gatorna.

Därför har kommunen sedan januari testat ett innovativt pantsystem för återanvändbara dryckesmuggar, världens första system i sitt slag, som man hoppas ska utrota de miljontals engångsmuggar som stadens baristor delar ut varje år.

Nu kan folk varje gång de beställer sin flat white att ta med sig betala 5 kronor (70 cent) i pant för en plastmugg med lock och en blå REUSABLE-logotyp. Efter sin koffeindos kan de mata sin använda kopp i en av 27 maskiner som finns utspridda runt om i staden för att rengöras och omfördelas, och de kan bara hålla telefonen eller kortet mot maskinen för att få tillbaka sin pant.

”Vår arbetsvision är en stad utan soptunnor”, säger Simon Smedegaard Rossau, Aarhus projektledare för cirkulära system. "Det handlar om att vända sina tankar lite och vara ambitiös."

Hittills i år har införandet av cirka 630 000 återanvändbara muggar minskat stadens avfall med cirka 10 ton, och försöket är populärt bland allmänheten såväl som många små återförsäljare som kämpat för att hitta sätt att minska engångsprodukter. Härnäst planerar Aarhus att testa återanvändbara lådor för sushi, hamburgare och sallader.

Konsekvenserna av Aarhus pilotprojekt sträcker sig långt utanför stadsgränserna. Avhämtningspåsar, bestick, dryckesbehållare och omslag dominerar nu skräpet i vattenvägar över hela världen och har täppt till soptippar i vissa städer. Som en reaktion har många regeringar förbjudit vissa engångsplaster, inklusive påsar och tallrikar. Medan många kommuner brottas med sina avfallskriser följer stadsledare i länder från Japan till Brasilien noga den danska staden för att avgöra om de också ska följa efter med återanvändbara program.

Dessa samhällen är mycket medvetna om att återanvändbara förpackningar inte kommer att ta fart om inte affärsmodellen blir ekonomiskt hållbar. Kostnaden för insamling, sanering, kvalitetsinspektioner och omdistribution gör det svårt att underskatta priset på engångsprodukter (ungefär bara 15 cent för varje engångsmugg) och skala upp programmet, vilket kan hjälpa städer att minska sina utsläpp såväl som sina avfallshanteringskostnader.

Därför behövs strategier som skapar förutsättningar och incitament för att övergå till väl utformade återanvändningssystem, vilket frigör deras fulla miljömässiga och ekonomiska potential, säger Geir Saether, senior vice president för cirkulär ekonomi på TOMRA Systems, det norska hållbarhetsteknikföretaget som samarbetade med Aarhus för att testa REUSABLE-behållare.

TOMRA kunde anpassa sina befintliga flask- och returautomater för att rymma kaffe- och dryckeskoppar. För konsumenter som väljer det mer hållbara återanvändningsalternativet läggs 5-kronors pantpenning till produktköpet. Panten är ett effektivt incitament för konsumenter att returnera förpackningarna, vilket säkerställer höga insamlingsgrader, säger Saether.

För att uppmuntra människor att anstränga sig extra för att återanvända, försökte de göra processen så smärtfri som möjligt genom att installera returmaskiner på platser med hög trafik ungefär var 500:e meter i pilotområdet, där 50 000 människor bor.

Att integrera de kontantlösa insättningsbetalningarna som tillhandahålls av Mastercard Move, företagets betalningsplattform i nära realtid som gör det möjligt för människor att säkert skicka och ta emot pengar via både kort och konton över hela världen, har visat sig vara nyckeln till att skapa en mycket smidigare upplevelse för konsumenter istället för att be dem använda klumpiga appar varje gång de tar en kaffe.

”En lösning baserad på återanvändbara förpackningar är inte lika bekväm som en lösning baserad på engångsförpackningar, så vi bör åtminstone minimera besväret”, säger Saether.

Saether framhåller Lissabons förbud mot plastmuggar och Dubais beslut att förbjuda alla engångsförpackningar av plast och säger att åtgärder som skatter eller restriktioner för engångsprodukter skulle uppmuntra till en starkare användning av återanvändbara system. Det är en faktor som kan avgöra om länder eller städer väljer att införa bredare strategier för att uppmuntra användningen av liknande hållbara alternativ.

Nästan ett år in i försöket säger Rossau att han ser mindre skräp runt Aarhus eftersom 88 % av muggarna nu returneras och återvinns.

Om det treåriga försöket fungerar i en kompakt stad som Aarhus, skulle det kunna skalas upp till tätbefolkade städer som New York, om de kan hitta platser att installera de tusentals returautomater de skulle behöva.

"Vi måste göra ett moget val och säga att vi behöver ta lite plats här och där för att minimera den växande avfallskrisen vi ser i alla städer", säger Rossau. ”Om du är en tjänsteman i staden måste du fråga dig själv: ’Var ska vi göra av allt det här avfallet som svämmar över på våra gator?’”

Relaterade artiklar

Hur man ska hantera övergången till mer hållbar konsumtion och produktion

Av Malin Berge

kvinna som håller sin hatt inför en solnedgång