10 september 2024
Medan Daniel Baeriswyl tog sin doktorsexamen i biomedicinsk teknik insåg han att forskare slösar mycket tid på att jaga forskningsfinansiering, och han misstänkte att många hade bättre saker för sig i sina labb – som själva arbetet med att, säg, göra planeten till en bättre plats att leva på eller hjälpa människor att leva längre och hälsosammare liv.
”Jag vill föra pengar närmare vetenskapen så att vanliga människor kan finansiera livsförändrande innovationer inom områden som är viktigast för samhället: att bota cancer, grön energi, rengöring av plast, föroreningar – allt”, säger Baeriswyl.
Han och hans partners skapade Science Card, en finansiell plattform som ger individer i Storbritannien möjlighet att finansiera specifika vetenskapliga forskningsprojekt allt eftersom de spenderar. Kunder kan öppna e-pengakonton eller använda sina Mastercard-betalkort för att gå med i Science Card och bidra till de projekt de vill stödja – till exempel inom områdena klimatförändringar, hälsovård och datorkraft.
Science Card gör stor skillnad för forskare som James Millen, chef för King's Quantum Research Center vid King's College London, som kommer att få finansiering för att utveckla sensorer baserade på svävande mikropartiklar, med tillämpningar inom bland annat medicinsk avbildning, miljöövervakning och flyg- och rymdteknik. Storbritannien spenderar bara cirka 2,7 % av bruttonationalprodukten på forskning, ungefär hälften av den andel som spenderas i länder som Tyskland, Sydkorea och USA. Detta har ett resultat av ett uppskattat finansieringsunderskott på 4 miljarder pund för vetenskaplig forskning. Millen säger att detta är särskilt märkbart när det gäller att omsätta grundläggande vetenskap till en gångbar ny produkt eller teknik.
”Det här finansieringsgapet hämmar innovation, så Science Card erbjuder viktigt stöd till forskare”, säger han. ”Science Card kommer att hjälpa mig att hitta användningsområden och investeringar för den teknik som framkommer ur min forskning.”
Från möjligheter att bekämpa hunger genom att handla i mataffären till storskaliga konsumentkampanjer som Mastercards Priceless Planet Coalition, som syftar till att återställa 100 miljoner träd, gör digitaliseringen det enklare än någonsin att koppla betalningar till människors passioner. ”Partnerskap som dessa kan hjälpa människor att omvandla växelpengar till verklig förändring och göra betydande investeringar i banbrytande innovationer”, säger Mastercards Simon Forbes, vd för Storbritannien och Irland.
Science Card-kunder kan välja bland de tillgängliga projekten, som visas i en dashboard med videor och annat material som förklarar forskningen. En av dess viktigaste fördelar är att det gör det möjligt för människor att direkt finansiera forskning de bryr sig om, även om de bara har några få cent åt gången att ge. Kunder kan välja att automatiskt bidra genom att avrunda uppåt det belopp de spenderar på sitt Mastercard-betalkort, ge ett fast belopp varje månad eller göra en engångsbetalning. Roundups kan multipliceras upp till 10 gånger för att få ännu större effekt.
I allmänhet har deltagarna avrundat sina utgifter uppåt, även om flera också har använt sina konton för att göra betydande engångsbidrag. Kunder kan sedan följa sina finansierade forskningsprojekts framsteg via appen.
Science Card-teamet använder en extern expertpanel från hela världen för att granska projekt. Idag fokuserar de flesta projekt på hälsovårdsforskning, inklusive njurtransplantationer, demens och livmoderhalscancer, men Baeriswyl planerar att lägga till flera projekt som skulle undersöka ren energi och andra tekniska framsteg för att bekämpa klimatförändringarna.
Baeriswyl kontaktade Mastercard tidigare i år i hopp om att öka medvetenheten om både den banbrytande forskning som sker vid brittiska universitet och de unika sätt på vilka allmänheten kan bidra till att finansiera projekt som ligger i linje med deras intressen.
Konsumenterna har varit entusiastiska över att driva forskningsprojekt som ligger dem varmt om hjärtat. Forskning i Storbritannien finansieras till stor del av allmänheten, men medborgarna har väldigt lite direkt intresse i denna forskning eller ens medvetenhet om att den äger rum. ”Möjligheten för allmänheten att få göra sin röst hörd i forskningen är spännande”, säger Millen, ”och jag tror att det kommer att öka engagemanget mellan medborgare och de forskare som forskar för deras räkning.”
Science Card, som lanserades i augusti, bör göra sina första utbetalningar till forskare senare i år. Även om det är begränsat till Storbritannien, arbetar Baeriswyl med att expandera till andra länder, inklusive Europa och Mellanöstern, samt USA.
"Folk förstår omedelbart att det här är ett enkelt sätt att påskynda vetenskapliga upptäckter så att man kan hitta snabbare botemedel och grönare energi", säger Baeriswyl. ”Vi får särskilt mycket positiva reaktioner från familjer, från människor som ser att användningen av Science Card lovar en bättre framtid för barn och yngre. De har stor motivation att göra världen till en bättre planet.”