Att främja hållbarhet blir allt viktigare för företag på grund av en förändrad regelmiljö och intresse från investerare, partners och kunder. Även om företag anammar ett brett spektrum av hållbarhetsinitiativ har de halkat efter när det gäller rapportering av indirekta utsläpp, eller Scope 3.
Scope 3-utsläpp omfattar ett brett spektrum av indirekta utsläpp från ett företags uppströms- och nedströmsaktiviteter, inklusive inköpta varor och tjänster samt logistik.
Omfattning 1
Utsläpp är ett företags direkta utsläpp, såsom de från dess lastbilsflotta.
Omfattning 2
utsläpp är ett resultat av produktionen av den energi ett företag köper.
Omfattning 3
utsläpp är ett resultat av ett företags uppströms- och nedströmsaktiviteter.
75 % av företagets utsläpp av växthusgaser är i genomsnitt Scope 3-utsläpp³
I vissa branscher överstiger Scope 3-utsläppen vida Scope 1- och Scope 2-utsläppen tillsammans.
Utsläpp inom Scope 3 är både underrapporterade och betydande i storlek och påverkan. Att kvantifiera och rapportera dem skulle innebära ett steg framåt i den spirande rörelsen mot en nettonollutsläppsfri företagssektor. Och ändå verkar relativt få företag vara motiverade att göra det.⁸
Även om ett företag vill rapportera Scope 3-utsläpp kan det hindras av att dess värdekedjepartners inte samlar in nödvändig information.
EXEMPEL
Ett livsmedels- och dryckesföretag måste erhålla Scope 3-data från alla sina ingrediensleverantörer och förpackningspartners, och data om livscykelns slut från sina kunder.
En bank som lånar ut till ett transportföretag måste redovisa företagets utsläpp.
I de flesta jurisdiktioner runt om i världen har rapportering åtminstone starkt uppmuntrats och ibland varit obligatorisk i fall där Scope 3-utsläpp var väsentliga. Men att tolka vad som utgör "väsentlighet" är en subjektiv övning, så företag har till stor del kunnat navigera i regelverket på ett sätt som gör deras egen rapportering enklare.
EXEMPEL
DAX 40-indexet mäter utvecklingen för 40 av de största företagen på den tyska aktiemarknaden. Endast hälften av dessa 40 företag har rapporterat om mer än fyra av de 16 kategorier av indirekta utsläpp som Scope 3 omfattar. Arton procent av dessa företag har inte rapporterat Scope 3-utsläpp alls och ytterligare 15 % har rapporterat om färre än två av de 16 kategorierna.
En marknad för Scope 3-rapporteringstjänster växer fram som en del av den blomstrande marknaden för koldioxidhantering och förväntas nästan fördubblas under värde i slutet av perioden 2020–2026. Men företagen som befolkar Denna marknad erbjuder vanligtvis inte heltäckande tjänster. De fokuserar istället på nisch Scope 3 underkategorier: vissa på utbudssidan/uppströmssidan aktiviteter, en del på nedströmsaktiviteter, en del på affärsresor utsläpp.
Det finns flera anledningar till varför sådana rapporteringstjänstleverantörer har begränsade fokusområden, inklusive svårigheten att erhålla information och det faktum att heterogeniteten i Scope 3-underkategorierna gör det svårt för dem att samla expertis. Men oavsett orsakerna är effekten att partiell Scope 3-rapportering normaliseras.
Ett sådant partnerskap kommer att bli avgörande i takt med att koldioxidredovisning blir mer grundläggande för företagens beslutsprocesser – något som informerar och till och med driver dem, snarare än något som är bra att ha och i slutändan ligger i anslutning till dem.
En finanschef kan mycket väl väga in utsläppsdata direkt i beslut om kapitalutgifter och fusioner och förvärv, för att bara ge två exempel.
När företag söker efter leverantörer av rapporteringslösningar bör de undersöka hur effektiva de är på att samla in data från både externa källor – leverantörer och andra partners, kunder och så vidare – och interna.
De bör också avgöra hur enkelt det kommer att vara att integrera en viss leverantörs lösningar i deras teknikstack. Flexibilitet är nyckeln
Vi ser i allt högre grad att ESG-rapportering följer en mognad som liknar den för finansiell rapportering. I enlighet med detta kommer nya leverantörer av utsläppshanterings- och rapporteringstjänster att behöva integreras i företagens finansiella rapporteringssystem, precis som leverantörer av finansiella rapporteringstjänster gjordes.
Nu är det dags för företag att förbereda sina teknikstackar för denna integration.
Det finns flera anledningar till varför sådana rapporteringstjänstleverantörer har begränsade fokusområden, inklusive svårigheten att erhålla information och det faktum att heterogeniteten i Scope 3-underkategorierna gör det svårt för dem att samla expertis. Men oavsett orsakerna är effekten att partiell Scope 3-rapportering normaliseras.
Även när regeringar och företag anammar hållbarhet har Scope 3-rapportering förblivit en blind fläck, av olika anledningar. Men det kanske inte dröjer länge till i takt med att regelverket förändras och medvetenheten om hur Scope 3-rapportering kan bidra till att nå nettonollutsläppsmålen sprider sig. Lyckligtvis finns det ett antal steg som företag kan vidta för att bättre kunna hantera utmaningar med Scope 3-rapportering och förbereda sig för en grönare och mer hållbar framtid.
Mastercard har en bred ESG-portfölj, inklusive deras Consumer Carbon Calculator driven av fintech-företaget Doconomy, Priceless Planet Coalition, ESG-erbjudandet Data and Services och deras Sustainability Lab. Mastercards Start Path-program investerar även i ESG-startups som Carbon Neutral Club. Det gör det möjligt för anställda att beräkna, kompensera för och minska sina personliga koldioxidavtryck genom arbetsgivardrivna engagemang. Genom att utnyttja räckvidden hos ett stort nätverk och en bred handlarbas skulle Mastercard kunna spela en roll i Scope 3-rapporteringen genom att tillhandahålla centraliserad och säker data och implementera ett nätverk som möjliggör enkel distribution.
[1] Hållbarhetsrapport från Governance & Accountability Institute 2021
[2] Bloomberg
[3] CDP-uppskattning
[6] CDP-uppskattning
[7] Antalet företag som åtar sig att nå nettonollutsläppsmål har tredubblats från 2019 till 2022. Sammanlagt bidrar dessa företag med cirka 11 biljoner dollar till den globala ekonomin.
[8] Ibid.
[11] Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering
[12] Indiens växthusgasprogram
