Hållbarhet

Kampen mot klimatförändringar: det krävs en skog

oktober 20, 2020

Priceless Planet-koalitionen har föresatt sig att återställa 100 miljoner träd under de närmaste fem åren. Experter inom skogsbruk pratar om hur det här enorma projektet börjar rota sig.

Träd är en av våra främsta försvarsåtgärder mot klimatförändringar. Naturliga lösningar, som att plantera fler skogar och återställa skadade ekosystem, kan absorbera hela 37 procent av den koldioxid som vi behöver eliminera för att stoppa den globala uppvärmningen. Skogar föder dessutom hundratals miljoner människor samt skyddar sällsynta växter och djur.

I Priceless Planet-koalitionen samarbetar Mastercard med handlare, banker och städer för att uppmuntra konsumenter att donera pengar till återställningen av 100 miljoner träd under de närmaste fem åren. Med vägledning från skogsbruksexperter från två icke vinstdrivande miljöorganisationer, Conservation International (CI) och World Resources Institute (WRI), återställer initiativet landskap för att bidra till kampen mot klimatförändring.

Aaron Minnick är ansvarig för ett program hos WRI som kallas TerraMatch som matchar donatorer med återställningsprojekt, och Nikola Alexandre utvecklar strategier för hur CI ska kunna leverera stora skogsåterställningsprojekt i verkligheten. Vi pratade med dem om hur de tacklar det här enorma återställningsprojektet.

Hur kommer man igång med att återställa 100 miljoner träd?

Alexandre: Vi rekommenderar en återställningsstrategi som inte fokuserar på själva träden, utan på de ekologiska förhållanden som håller skogarna friska. Vi fokuserar inte bara på att plantera träd, utan på att få skogarna att växa igen. Och i det här sammanhanget finns det ett antal olika tekniker som kan användas, som att främja naturlig återväxt eller rent av använda kontrollerade bränder som återställningsteknik eftersom det leder till naturlig återväxt.

Minnick: I nedhuggna områden där träden har svårt att återhämta sig på egen hand är det bästa sättet att snabbstarta ekosystemet och skydda den lokala mångfalden att plantera inhemska trädslag. Och ofta gillar lokala bönder att plantera icke-invasiva exotiska träd på grund av deras frukt eller att de är snabbväxande och kan användas som bränsle vid matlagning eller för att skugga övriga grödor i hållbara jord- och skogsbrukssystem.

Insikt om den lokala situationen och vilka behov som finns är nyckeln till varje lyckat återställningsprojekt. När vi planterar träd som människor vill ha ser de dem som investeringar och det leder till att de vill plantera fler. Och när efterfrågan på plantor ökar kan lokala trädodlingsentreprenörer skapa tillväxt i sina verksamheter och anställa fler människor. Det främjar i sin tur hela landsbygdsekonomin.

Hur kan återställningen bidra till att begränsa koldioxidutsläppen?

Alexandre: Även om vi lyckades stoppa alla utsläpp i morgon skulle vi behöva avlägsna enorma mängder koldioxid från atmosfären för att förhindra och vända på klimatförändringarna. Som det ser ut idag är skogsåterställning den enda bevisade och kostnadseffektiva metoden för att avlägsna koldioxid i den skala som krävs för att vi ska nå våra globala utsläppsmål.

Minnick: Det finns en enorm global potential att återställa områden som redan har förvandlats till odlingsland eller betesmarker. I de här områdena kan vi plantera trädarter som absorberar särskilt mycket koldioxid ur luften, samtidigt som naturen blir mer motståndskraftig mot klimatförändringar för de människor som bor där. Att återställa träd i naturliga skogar eller jord- och skogsbrukssystem har en viktig roll i kampen mot klimatförändringar.

Beskriv hur det går till när ni gör det här.

Alexandre: Vi fokuserar på avverkade områden i närheten av välmående skogar. En frisk skog kommer alltid att sprida naturliga frön på grund av de fåglar och pollinerande insekter som bor där. Vi kan sedan skydda de områden som håller på att växa tillbaka på egen hand och undvika den dyrare insatsen att plantera ett frö i taget.

Minnick: Börja med att fråga: Vilka utmaningar står lokalsamhället inför och vad vill de ha? Våra insikter om detta – oavsett om det handlar om att återskapa djurlivsmiljöer, sekvestrera koldioxid, öka livsmedelstillgången eller öka mångfalden i de tillgängliga inkomstkällorna – blir avgörande för hur vi går vidare.

I Makueni-området i Kenya, inte långt utanför Nairobi, odlar bönderna till exempel mangoträd och citrusfrukt som en extra inkomstkälla. Makueni ligger inom Kenyas torra område och drabbas ofta av torka som viktiga grödor som majs inte klarar. Träd tål torka bättre och fortsätter att blomstra och producera frukt som bönderna kan sälja på marknaden. En nyligen uppförd mangobearbetningsfabrik har gett bönderna möjlighet att sälja frukten som mos, vilket har ett högre värde på EU-marknaden. Varje enskild bonde har uppmuntrats att plantera mangoträd. Även under torrperioden syns kontinuerligt gröna trädkronor när man kör igenom området.

Ekonomiska incitament kan spela en enorm roll när det gäller att förändra människors beteende. Om du kan få tillräckligt många köpare av varor att säga att de betalar ett högre pris för grödor eller produkter från återställda landskap ger detta en ganska tydlig signal till bönder och markägare. Det enda sättet vi kan sakta ner klimatförändringarna på är att bredda oss och inkludera varenda enskild person som har viljan och förmågan att hjälpa oss.